Jag tror att jag åkt på en liten höst-depp. Eller höst-dipp kanske. Känner mig låg och sjukt needy! Eller kanske mest ombytlig. Vill det ena en sekund, men känner något annat och så vidare och så vidare. Men något som är positivt med en liten dipp är hur lite jag bryr mig! Vissa saker som ockuperat varendaste tankebana har liksom sjunkit långt ner på listan och det är så jävla gött. Jag har nog utformat någon slags immunitet, superwoman som jag är. Precis som att jag inte längre får blåmärken på mina beniga axlar när vi har golvundervisning på dansen, så gör det inte längre ont att tänka på ja.. det som gjorde ont tidigare helt enkelt.
Hela helgen blir det jobb, vilket är så sjukt tråkigt då jag mest av allt vill dricka drinkar och dansa på VIPen på Trädgårn. Men det kanske är lite tur då jag är så fruktansvärt fattig just nu. Vill man köpa lägenhet och-/eller fira nyårsafton i något avlägset land så får man dansa hemma i pyjamas istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar